katarinalouise

I lördags skrevs den sista tentan och nu återstår väntan och åter väntan på ett avslut som aldrig verkar komma. I vilket fall så har jag kommit till insikt, kära vänner. Det visar sig tydligen, och detta har bekräftats från flera håll av personer som varit med om så kallade nära-döden-upplevelser, att man skall leva i NUET. Eftersom man inte vet om det kommer något nu efter det som är nu.

Ja, så är det och nu spenderar jag istället all min tid åt att absolut inte planera inför en framtid som kanske aldrig kommer. Ett problem i denna nya livsfilosofi är dock mitt sjukliga behov att just planera. Idag har jag till exempel planerat vad jag skall ha på mig imorgon, när jag skall gå på toa nästa gång och vad jag önskar mig i julklapp nästa år.

Kan det vara så att man planerar - därför finns man?

En fråga som stört mitt intellekt en längre period är varför i helvete man inte längre kan göra radavstånd på den här jävla bloggjävlen. Jag fullkomligt hatar fula inlägg som är en direkt konsekvens av detta faktum.

Nog om saken (där, till exempel, skulle det varit ett radavstånd men jag känner mig säker på att det inte kommer finnas kvar när jag lägger upp detta). Sara befinner sig tillsammans med sin bror i NY till tisdag och jag tvingas därmed in i ensamheten som bjuds i en källarlägenhet på 30 kvm i Hässelby. Tur då att min ende bror tar sig tid att besöka mig och därmed förlösa mig ur mina bojor. Imorgon väntas även celebert besök av bloggkonkurrenten Plingrid.

Livet är härligt och hej vad det går.

Så har det äntligen hänt. En våg av glädje och tillfredställelse går igenom min kropp. Allt faller på plats som bara den.. redan nu märker jag att detta inte kommer bli ett sådär härligt cyniskt inlägg... i vilket fall verkar det löst sig på såväl placerings- som boendefronten.

Vi skall neimlich bo i en så kallad stuga vid en sjö i en skog och allt är väl. Man kan säga att mitt liv är exakt så underbart som jag föreställer mig att det är om man är Billy Mitchell. För de av er som inte vet vem denna gudasända man är kan jag bara åh det innerligaste rekommendera dokumentären "King of Kong". Där finns svaren på alla era frågor.