Väldigt Grym

Det är jag som är det. Jag är ett VG-barn. JAg har fått VG på allt under hela min utbildning. Jag är så sweet. Det var allt.

Göteborgen

Göteborgen är bäst. Ungefär som att mensen är sämst.


Planen

Götebo-org! Götebo-org! Götebo-org! Götebo-org! Götebo-org! Götebo-org! Götebo-org! Götebo-org! Götebo-org! Götebo-org! Götebo-org! Götebo-org! Götebo-org! Götebo-org! Götebo-org! GöteGötebo-org! Götebo-org! Götebo-org! Götebo-org! bo-org! Götebo-org! Götebo-org! Götebo-org! Götebo-org! Götebo-org! Götebo-org! Götebo-org! Götebo-org! Götebo-org! Götebo-org! Götebo-org! Götebo-org! Götebo-org! Götebo-org! Götebo-org! GöteGötebo-org! Götebo-org! Götebo-org! Götebo-org! bo-org!Götebo-org! Götebo-org! Götebo-org! Götebo-org! Götebo-org! Götebo-org! Götebo-org! Götebo-org! Götebo-org! Götebo-org! Götebo-org! Götebo-org! Götebo-org! Götebo-org! Götebo-org! GöteGötebo-org! Götebo-org! Götebo-org! Götebo-org! bo-org!  

och så vidare...

Hajk

Välkommen till sommarhajk.

På pendeln luktar det alltid medicin och bajs. Jag tror bajslukten kommer från andra resenärer. Sen kom vi till IKEA och där köpte vi batterier och ljus.

Nu är vi hemma och här bakas det bullar. Sommaren är härlig och den enda som återstår på to do-listan över sommaraktiviteter är:

- bada
- grilla
- ligga
- äta
- sova
- ligga
- åka bort

Svaren

Svar till Hef: Do it! Han kan ju inte annat än att älska mig med.

Rövhålet eller åkergräsklippare

En gång i tiden när jag arbetade inom Svenska kyrkans kyrkogårdsförvaltning körde jag över en liten liten harunge med en stor stor gräsklippare. Harungen, som senare döptes till Felicia, var på väg hem till sin mamma som lagat morotsgratäng. Men Felicia kom aldrig hem, det enda som fanns kvar av henne efter min bestialiska färd var en liten bit av hennes ena öra. Ungefär en cm stor var biten. Jag blev ledsen och grät lite. 

I samma veva som jag återblickar i mitt förflutna undrar jag om jag någonsin kommer komma hem. Hem till sveriges rövhål Göteborg, som en stockholmare en gång uttryckte det. Jag väntar i detta nu på kallelse till intervju angående placering i just Göteborg och vad fan gör man om man inte hamnar där? 

Söker upp närmaste åkergräsklippare.

Helgen

Helgen har utspelat sig under sociala och ändå mediterande former. 

Fredagen gästades av såväl grillning som nattlångt öldrickande och jag av alla människor släpade mig till och med upp på dansgolvet, om än bara en kort stund. Det är allt som behövs för att skapa intryck. 

Lördagen spenderades således i sömnens töcken då fredagen inte slutade förrän runt halvfem snåret...

Här fortsatte egentligen historien om helgen men av någon för mig helt okänd anledning dog min fittiga dator, eller rättare sagt mitt fittiga internet och allt spännande stoff jag skrivit gick i graven. Eftersom jag inte orkar skriva om det och det egentligen heller inte var särskilt intressant får ni således spendera era dagar kring resten av helgen i ovisshet. 

Idag, måndag, hade vi i alla fall ett roligt prov och snart kommer Johanna och Anna hit på någon slags självinbjuden kaffestund. Men, hade inte de bjudit in sig så hade väl jag. Nästa helg är det Göteborg som gäller och det ser alla som har lite förnuft och känsla fram emot. 

To horse. 

Nya historier i Aaröe-arsenalen

Idag hände det igen. Ytterligare en historia kommer gå till historien genom Saras osvikliga berättartalanger - även om det är jag som står för berättandet i just detta forum. 

Detta var vad som hände. Vi hade städat hela dagen och för att fullfölja våra hemmafruliga plikter gick vi och storhandlade på Ica Åkermyntan. Efter att ha lagt upp alla miljoner varorna på bandet passade jag även på att lägga upp två snusplastkvitton som man använder för att hämta snus på ett annat ställe. När tanten i kassan ser dem tittar hon trött på mig och säger: 
- ID! 
- Nu råkar jag inte ha något ID på mig, säger jag, men jag är 26 år och gammal nog. Det kan hon (pekar på Sara) intyga mer än väl.
- ID, säger tanten igen. 
- Well, säger jag (med en upptågande irritation i rösten), jag vet inte hur det fungerar i din värld, men jag känner inte många 18-åringar som går och handlar mat för över 700 kronor, däribland toapapper och Svinto. Dessutom har vi handlat för 700 kronor ungefär en gång i veckan i snart ett år i den här affären och jag har visat mitt leg för dig flera gånger innan.
- Jag måste ha ett ID. 
- Gå och dö, säger jag. 

Utanför affären kommer vi på snilleblixten att försöka oss på ett olegitimerat snusköp i kiosken strax intill. När vi kommer dit ber jag Sara köpa för jag klarar rakt inte ett nekande till. Sara ställer sig så snällt i kön bakom en tant i en permobil och levererar beställningen. Jag är så glad att det verkar som att Sara faktiskt kommer få köpa ut snus till sin 26-åriga älskare/inna att jag först inte förstår vad som händer när Sara helt sonika börjar asvråla av smärta. Det som hänt är att tanten i permobilen har backat upp hela schabraket på Saras stortå och stannat kvar där. 
- KÖRAVKÖRAVKÖRAV, skriker Sara.
- Kan du flytta på dig, säger tanten som fortfarande inte ens har vänt sig om.
- JAGFLYTTARMIGGÄÄÄÄRNAOMDUKÖRAAAAV, skriker Sara.
Tanten kör fram 4 cm varpå Sara hoppar runt med tårarna på kinderna och skriker i affären. Tanten fortsätter backa, rakt mot våra matkassar värda 700 kronor. Då svartnar det för mina ögon.
- NU FÅR DU FAN STANNA DÄR, skriker jag med min numer ganska trovärdiga polisröst.
Tanten stannar, sneglar lite på gråtande Sara och säger:
- Kan jag fortsätta nu.
Jag flyttar på vår dyra mat och säger att;
- Ja, nu kan du fortsätta (kärringjävel, sa jag tyvärr inte) 
I samma stund som tanten backar runt hörnet slänger hon ur sig ett knappt hörbart "f´låt" till Sara som fortfarande är helt rödmosig och står och hoppar på en fot.

Trots tårarna och smärtan bryter Sara till slut ut i världens apgarv när hon inser att hon faktiskt just blev överkörd av en permobilkärring. Antagligen som straff för att hon köpte ut snus åt mig som inte hade leg.

Nya svar

Linda: vet ej, tiden börjar rinna ut. Idag jobbar vi natt och imorgon ska jag på fest. Jag kan ringa och överlägga.

Anonym: vem fan är du? och svar ja på alla frågor.

Svar till IFK-familjen

Det är taget.

Framsidan

Klockan är åtta på en söndag och här sitter jag och är hur vaken som helst. Den där tumören jag misstänker ligga bakom både mitt geni och min extrema huvudvärk tycks ha växt. 

I vilket fall befinner jag mig åter igen på framsidan efter flera månaders väntan. Det har nämligen blivit dags för praktik. En dag i Göteborg kan se ut så här:

- gå på visning av villa i Örgryte
- träffa gamla godingar
- sakna andra godingar
- störa sig på Macdatorer
- köra massa bil
- inse att den alltid lika viktiga mobilladdaren är hemma
- sakna Lillemor på Ica lite, hon väcker ändå kampen i mig

Summa summarum - Göteborg är bäst och idag kommer Pernilla och då kommer hon också bli varse.

Peace.

Di End

Nu är verkligen kaninen död. På riktigt. Det var inte ens mitt fel utan någon glömde ta in den på kvällen så någon eller något har antaligen ätit upp den. Den är i vilket fall inte kvar i sin bur ute i trädgården.

Annars händer inget alls vilket är den logiska förklaringen till det ringa antalet inlägg. Följande står i alla fall på agendan:

- om två veckor Göteborg och all dess kriminalitet
- om tre veckor NY
- om nio veckor sommarlov.

Till dess kanske jag har återhämtat mig från kaninförlusten.

Schmärte

Idag har jag tvingats genomlida en och en halv timmas självskydd vilket gick till på det viset att man skulle svinga någon alternativt svingas ner själv i ett inte fullt så mjuk golv som man kunde önska. Därefter skulle jag bara för sakens skull gå ut och springa lite i vårsolen. Eftersom isen på marken inte fattat att det är vår ännu har den heller inte behagat försvinna och detta resulterade i två ganska gedigna vurpor för min del. En av dessa ägde dessutom rum framför en dagisklass - igen.

Så här sitter jag nu - jag har ont i knät för där blev jag knäad, ont i ryggen för jag landat på den massa gånger, ont i huvudet för att en jävla massa envisa tankar vägrar försvinna så min hjärna är överbelastad och när jag tänker på det så har jag nog lite ont i magen med för nu är jag jävligt mätt. Eftersom jag hade så ont och kände mig så liten ringde jag till Sara för nödvändig tröst och hon lovade minsann en helg i Göteborg så nu gör det inte fullt så ont längre.

Men ändå - smärta gör ont.

Måndag

Jag lever fortfarande.

Helgen

Idag är det söndag och ute faller den jävla snön. Sedan igår har det snöat 15 cm på en höft. Jag hatar när det snöar på våren. Om en vecka är det mars och då skall skiten vara borta om jag så skall gå landet runt med en blåslampa.

Igår var det lördag och den inleddes med en alltid lika humörshöjande tenta. En tenta i trafik dessutom. Trafik är ett otroligt intressant ämne och alla som gillar och undervisar i det drar skämt som att "Ja, hehe, det är ju den där skylten som säger att bara röda bilar få köra om svarta - eller hur var det? Heheheeeee". Efter tentan och obligatorisk träning åkte jag och Sara till stan och åt indisk mat. Personalen på den indiska restaurangen är konstig och smyger sig upp bakom en. Dessutom envisas de med att konstant spela indiska musikvideos på en liten tjock-tv i ett hörn på väggen. När vi ätit åkte vi ut till Telefonplan och gick på en väldigt queerig tillställning med tema erotik. Erotik kan enligt denna afton sammanfattas med två ord, nämligen kuk och sperma. Sedan var det dans och det var kul. 

Innan lördagen var det fredag och den inleddes med att jag steg upp halv sex för att åka till skolan och hoppa ner i en isvak. Det var kallt.  


Norgenytt

Följande information är för er läsare att betrackta som ren fakta, men på grund av källskyddet kan jag inte avslöja hur jag kommit över dessa smaskiga sanningar.

I Norge är följande sant:
- man tilltalas med alla sina namn och har man mindre än två så är man en tönt
- att knulla heter på norska pule och hångla heter kline, detta antas vara förklaringen till att antalet norrmän är så ringa
- i Norge äter Vargen alla älgar och alla hundar vilket innebär att den borde utrotas
- Norge ligger cirka 50 år efter resten av världen när det gäller moralisk insikt och utveckling
- norrmän har tagit den amerikanska dubbelmoralen till en helt ny nivå
- Norge är den sista Sovjetstaten

Nog om det för fan - i Göteborg, Sverige gäller följande, jag och Sara har spenderat helgen med att vara sjukt trevliga och sociala vilket lett fram till en överfylld buk vid ett flertal tillfällen, total utmattning och otroligt snuskiga trosor. Ett dygn utan tandborste och nödvändiga klädbyten satte sina spår och nu ligger vi utrunna i soffan i mina föräldrars TV-rum. Familj är ju förresten ett kapitel som förtjänar att behandlas alldeles för sig och det kapitlet lämnar jag nu med frågan om det finns en enda människa som inte känner sig som det svarta fåret i just sin familj.

Imorgon bär det av tillbaka till Stockholm, en otroligt efterlängtad klippning och en tenta nästa lördag - något som jag kom på för fem minuter sedan.

Saras födelsedag

Idag fyller Sara år. Hon är gammal. Gammal är bra. Jag önskar jag vore gammal, men det är jag inte. Jag är lammkött. Dagen inleddes med obligatorisk frukostsång vid sängen. Sången har snart upprepats lämpliga 29 gånger till under dagen. Sången ägde rum vid halv sex och jag är således sjukt trött.

Efter skola på vart sitt håll möttes det älskande paret för att intaga fika och given födelsedagsbio. Filmen - Wallander: Hämnden. Svensk film är sådär alltså. Vi kunde konstatera att den enda goda skådespelarinsatsen gavs av Lena Endre och detta drog nästan ner helheten ytterligare eftersom de övriga bajsdåliga skådisarna då framstod som ännu sämre. Handlingen var storslagen och för att skriva som jag skulle gjort på Facebook:

Katarina hoppas det inte blir terror i Ystad. För militärer är så töntigt.

Rajraj

Livet har utspelat sig på följande vis. Igår var jag ute tillsammans med Sara, Pernilla, Johanna och Plingrid. Det var queer vilket innebär att de flesta i kulissen var kvinnor med stora, svarta glasögon som hette Bengthild eller Svenbert eller något annat könsöverskridande namn som demonstrerade deras avsmak inför patriarkatet.

Jag var som vanligt cool och dansade inte det minsta. Dans leder till svett, vilket leder till kass frisyr, vilket leder till dålig självkänsla. Dessutom leder det även till tråkigheter. Efter två timmar lyckades jag dock övertalas till en svängom vilket ledde till att jag i ett utfall av dansyra hoppade upp på Saras rygg. I vanliga fall när jag hoppar upp på någons rygg resulterar det i att personen står kvar i upprätt tillstånd. Sara stod inte rakt upp, hon låg raklång på golvet med mig under. Det var inte coolt och jag slutade dansa för det var pinsamt. Dessutom lyckades jag i fallet slå Sara på strupen så att hon nästan spräckte trumhinnan. Sedan köpte Plingrid fernet vilket vi efter analys kunde konstatera produceras av kärrvatten, som använts för att rena tandläkarinstrument och sedan filtrerats genom en äcklig skosula. Fernet är äckligt.  Sedan somnade jag och vi åkte hem på något vis.

Idag är alla svaga och ynkliga och nu fikar vi för att fira Saras födelsedag. Jag har mensvärk och går dubbelvikt, Sara har ont i örat och Linus och Pernilla har väntat i två timmar på att få en fikabit. Till helgen åker vi till Göteborg. Göteborg är bättre än Stockholm och Ingrid har bara en framtand.


Lill-lördag

På väg hem till det lilla hemmet i Hässelby med en kvinna och en katt sittandes som på nålar i väntan på min ankomst slogs jag av att just idag, idag är livet underbart.

Många saker som talar emot detta, såsom saker man inte kan kontrollera och måste acceptera, att min jätteblå överdragströja som jag brukar träna i är helt borta så jag får springa i bara mässingen när det regnar snöblask, samt att vi nu är så fattiga att vi idag åt en paj som i princip enbart bestod av äggstanning. Men - när solen lyser som ett klot av rödguld på en skymmande himmel och jag känner att jag antagligen kommer jobba med världens roligaste jobb och att middagen står på bordet med tända ljus när jag kommer innanför dörren - då kan man fan inte med att pissa på livet mer. Då ger man sig lydigt hän i känslan av att allt ändå har en mening och att det dåliga alltid mynnar ut i något bra.

Åh, herregud. I detta nu kom Charlotte Perelli med Hero just på radion. Dagen är fulländad.

Staaaaaaaayin´ alive...


 


Fredag

Igår återupplivades min dator genom en mirakulös kur jag läste om på internet vilken helt enkelt gick ut på att jag dammsög fläkten på 17 dammråttor.

Idag har jag ätit godis till frukost, lyssnat på mongolida Elvisar på radio och är i detta nu på väg till närmaste HM för att köpa skönhetsprodukter.

Imorgon har jag tre tentor på samma dag, igen, och det har jag förberett mig för på minsta möjliga vis. När hästprovet är över skall jag fira i dagarna tre.



 


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0